Alla inlägg under september 2014

Av Jess - 17 september 2014 18:17

Även idag fick Diddi vara hemma men i morgon så ska hon tillbaka till skolan. Hon är piggare men det tar nog ett tag innan hon liksom vi andra r helt återställda. Mina öron är till salu för dom gör himla ont fortfarande, jag har faktiskt inte haft tid att ringa hc så jag får snällt ha ont lite till. Natten jobb gick bra och mötet på komvux idag gick kanon. Nu är det första steget klart och nu är det bara att göra steg 2 och sedan vänta på besked. Lyckades sova lite drygt 30 minuter sen låg jag och vred och vände mig i drygt 1,5 timme. Konstigt nog är jag inte trött men har en huvudvärk från helvete, med andra ord det är som vanligt    Har 2 nätter kvar att göra denna vecka plus att jag ska iväg med Nanna på fredag förmidda. Lite tajt med tid från det jag slutar tills vi ska vara på mötet men man har ju vana av att få till det iaf. Nästa vecka så jobbar jag måndag natt sen på onsdag ska jag på heldags utbildning samt att det är några möten inbokade. Sen så jobbar jag nästa helg igen. Sen måste jag försöka boka om ett möte med Diddis skola då vi naturligtvis fick pers.mötet lagt just den dagen vi fått tid. Skulle ju haft pers.möte nu på måndag med det blev flyttat pga utbildning. Blir lite less på att allt ska ske i sista stund men men bara gilla läget. Men det blir förhoppningsvis ändring på det efter jul! Nej nu kaffe  sen slappa innan det är dags att åka och jobba. Ha en bra kväll där ute.

Av Jess - 16 september 2014 06:13

Igår eftermiddag när jag satt vid datorn och kollade mail trodde jag att jag att jag blivit knäpp(are) ,jag hade förvisso musik på, men när jag helt plötsligt känner hur det vibrerar inom mig och att blommorna skakade på blombrädan så stängde jag av ljudetför att lyssna om det var grannen under som tvättade. Men det var det inte, rutorna skallrade och min stjärna som hänger i fönstret började vrida sig, Lucky tittade med stora oroliga ögon på mig och katterna var märkbart upprörda. Tittade ner på min dataskärm och ser hur flera stycken ute på FB skriver att dom känt samma sak som mig. Va i hela fridens liljor händer? Jo det var ett skalv ganska långt härifrån dock men det kändes VÄLDIGT tydligt. Diddi kände av det med men inte Nanna. Ringde mina föräldrar som bor i huset bredvid men dom hade inte heller märkt nåt. Lite läskigt tycker jag nog det var. Senare på eftermiddagen kom Becca med sin dator som inte fungerade, Peter fixade den genom att ta ur batteriet*S* Inte första gången så han förstod att det kunde vara det som var felet. Sen åt vi middag och efter det så tittade jag och Becca på Maleficent (jag ,Nanna och Peter såg den i söndags i lördags såg vi på frost med Diddi) den är riktigt bra kan jag berätta och jag rekomenderar den varmt.Senare på kvällen gick jag över till mina föräldrar för mamma skulle hjälpa mig att färga mitt hår, Peter följde med han också. Natten har varit en kamp mot mina onda öron och jag måste ringa hc för att jag står inte ut med denna öronvärk, inget hjälper mot den så jag antar att jag har en öroninflammation. Får det då och då så jag är inte förvånad. Blir ett himla låååååångt dygn för mig eftersom jag ska jobba inatt samt att jag ska på möte kl 10 i morgon så jag kommer i säng tidigast tolv i morgon dag. Förhoppningsvis kanske jag kan vila lite på dagen idag men som det känns nu går det inte för ligger jag så gör det ÄNNU ondare. Diddi blir hemma idag med då hon är krasslig. Peter och Susann har åkt iväg och jobbat. Nanna har nog lagt sig nu så hon sover nog hela dagen. Vad ska jag hitta på då? Tja det blir väl några muggar kaffe till innan jag sätter igång med hemmet och så ska jag jaga hc. Ha en bra dag där ute

Av Jess - 15 september 2014 14:18

Öppet Brev till Alla Politiska Partier!
Visste Du...
Att man räknar Minuter då man Beslutar och eventuellt Beviljar Assistans för våra Omsorgsbehövande Handikappade Människor i detta land?
Du kanske t.om har nån lite Speciell Människa i ditt liv eller din omgivning som har informerat dig om detta?
So Far So Good...
Men...
Visst blir det lite tokigt...
När man som Vårdnadshavare, Mamma och tillika Assistent till sin vuxna dotter...
Tja, alltså...
Vuxen i Fysisk bemärkelse...
Men ändock ca 8 år inuti...
Iallafall...
Visste du att man har beräknat fram att dotterns Toalettbesök ska ta 2 minuter?
Ärligt!
Hinner Du göra både Ettan & Tvåan inom 2 minuter?
Eller är det inte snarare så att Tvåan kräva Både Lugn & Ro samt lite tid för att avnjutas utan att tendera att förstöra de nedre regionerna med tillhörande slutmuskel?
Hur som...
Åter till min dotter...
Hon har Allehanda Diagnoser...
En av dem ger henne Epileptiska Anfall mellan 3-8 ggr per dygn...
Varje Dygn...
Aldrig ett anfallsfritt dygn således...
Gissa att det blir tidspress när man lär ställa Äggklockan när hon ska på Toaletten...
Kom igen nu Soffipropp...
Nu tar vi Ettan- skynda dig med Tvåan...
HejaHeja...
Nja...
Riktigt så går det ju inte till...
Hon får naturligtvis sitta i lugn o ro...
Trots att det är beslutat om att hennes toalettbesök Endast får ta 2 minuter om hon avser ha hjälp o stöd av annan person...
Att hon sen får Ep-anfall som till o med Knäcker Vattentanken på Toaletten...
Hon blir liggandes länge i sprutande Iskallt vatten innan mamman lyckas stänga av vattnet...
Innan mamman med Hjälp av Servicehund lyckas Baxna ut hennes stora medvetslösa kropp ut från toaletten...
Lägga henne i framstupa sidoläge...
Ge Kramplösande Stesolid...
Plåstra om Sår & Blånader...
Hur ska vi rimligtvis klara av dessa dramatiska situationer på 2 minuter?
Min fråga till Dig Politiker!
Törs DU förespråka ett lindrigare förfarande för våra Assistansbehövande i detta land...
Vågar DU förespråka att det får bli Slut på detta Fjanteri med att räkna Minuter vad gäller Behovet av Assistans?
Törs DU slå näven i bordet o säga Högt i både Regering ,till Media och till oss som är drabbade...
Att Har man Behov av Assistans så ska man ha rätt att även kunna få gå på toaletten Utan att göra detta under tidspress?
Kom igen nu...
Hur svårt kan det va?
Testa gärna 2-minutersregeln på dig själv under ett dygn!
Eller förresten...
Kör en Vecka så du förstår liiite av vad jag beskriver...
Se till o gör både Ettan & Tvåan inom 2 minuter!
Men!
Kom ihåg bara...
Då har jag även räknat in Torkning/Duschning av de Nedre Regionerna!

Törs Nån av er Talföra Politiker ta upp detta Brev till Diskussion...
Eller är detta Alldeles för Betydelselöst i er Strävan att vinna Röstberättigade personer till just Erat Parti?

Med Tillförsikt..
Ser fram emot Massiv Delning av detta Brev...

Vänligen...
Assistent & Mamma, Anna Lewin i Gävle

Jag har frågat om lov innan jag lade ut detta så ni alla vet!

Av Jess - 15 september 2014 13:15

Jag har en brinnande passion för det psykiska måendet och vill arbeta med just det. Jag har både erfarenhet i form av att vara anhöriga till familjemeddlemmar med npf samt psykisksjukdom och av att arbeta med människor med pskisk ohälsa. Jag har även erfarenhet av att krascha psykiskt pga utmattning. Jag har så länge jag kan minnas varit fascinerad av det psykiska måendet och hur man kan komma på lösningar för att komma framåt. Jag har ofta lätt att få kontakt med människor som har det svårt och att få dom att öppna sig. Jag vill arbeta med ungdomar som har det jobbigt för att ge dom en chans att lyckas i livet. Jag kommer att satsa på att komma dit för jag vill göra skillnad. Jag vet att jag kan och jag kommer att nå dit. För våra unga är våran framtid och samhället måste nån gång ge dom en chans att lyckas. Nånstans måste nån göra nåt den psykiska ohälsa som finns och som ökar lavinartat. Medicin är inte alltid svaret, den kan vara en hjälp, men svaret finns i att hjälpa och förstå för att kunna lyfta fram dom med psykisk ohälsa. Jag är absolut ingen motståndare till medicin men har sett baksidan av att bara medicinera , ofta leder det till att människor övermedicineras och då helt enkelt inte kan ta sig upp ur det svåra. Jag har sett på nära håll just vad medicin kan ställa till med. Jag har även sett mycket bra med medicin men man ska vara vaksam det har jag fått erfara både själv och med anhöriga. Jag har mycket erfarenhet i min ryggsäck och den kan hjälpa andra liksom andras erfarenhet kan hjälpa mig. Jag kan sätta mig in i hur en person upplever saker och ting och jag kan förstå känslan av hopplöshet och jag vet många gånger hur dessa känner sig. Jag säger inte att jag alltid vet hur dom känner eller mår, men med den erfarenheten jag har så vet jag mycket, ja mer än dom som bara gått skola och utbildat sig. Finns många duktiga människor med utbildning men det finns minst lika många med fina utbildningar som INTE har en susning och hur det är och hur man ska bemöta människor med psykisk ohälsa! Sen får man inte glömma bort dom anhöriga dom behöver också mycket stöd och behöver få en ventil. Våra myndigheter vill inte se åt dom som behöver stöd dom blundar hellre som det är idag. Vi måste försöka hjälpas åt för att öppna upp och göra nåt åt detta med den ökade psykiska ohälsan omgående. Jag kan och jag vill göra skillnad, det räcker om man kan hjälpa några för om vi med erfarenhet kan hjälpa några vardera så kommer vi otroligt långt! Varför ökar den psykiska ohälsan så mycket nu? Jag tror att det är för att förr så blev man tillrättavisad och ledd in på rätt väg när man gjorde nåt fel. Idag blundar man och tisslar om personen i stället för att hjälpa. Kraven idag är att alla ska kunna klara sig själv för man har inte tid att guida, förr fanns det alltid nån till hands! Vi hinner helt enkelt inte finnas till samtidigt som vi ska setill att få hop pengar så att vi kan leva. Många har inte ens lyxen att ha ett jobb och dom får slita ännu mer och får ännumindre med hjälp. Är du inte rik finns heller inte hjälp att få, iaf inte den du behöver i stor omfattning. Jag hoppas att den nya regeringen får upp ögonen vad det gäller psykisk ohälsa för den behöver inte kosta massor, finns enkla vägar att ta till om man bara får dom att använda skallen! Hur vill vi att vårt samhälle ska bli? Har inte alla samma rättigheter?

Av Jess - 15 september 2014 11:18

Ja så var det måndag igen och dagen efter valet. Vet inte om jag ska skratta eller gråta ärligt talat. För det första så är jag inte helt frisk ännu men ska gå tillbaka och jobba för jag har inte råd att vara hemma längre, för det andra så grämer jag mig över att sd fick så stort stöd. Visst alla har rätt att rösta som dom vill men frågan är om dom verkligen vet vad dom röstat på. Sen så är det ju så att INGET parti hade speciellt mycke att komma med vad det gäller att se människan men jag är iaf glad över att alliansen inte har makten längre för det ända som kunnat bli sämre var om sd fått makten. Förhoppningsvis får vi lite bättre med en ny regering, jag betalar hellre lite mer skatt och får ett fungerande systen än att ha det som vi haft under alliansens styre! Jaja vi får hålla tummarna att det blir bättre nu helt enkelt. Idag har jag redan hunnit varit på ett möte samt en halv långis med Lucky. Diddi är hemma och är sjuk, inte så konstigt då Peter varit rasslig ett längre tag och Susann och jag har varit/är också rassliga ännu. Idag ska jag försöka hinna städa, tvätta samt ringa en del samtal. Ska även göra en lasange till middag idag men får göra lite pannkakor också då det finns dom som inte äter lasange, Ska bjuda en vän på middag idag då hon ändå ska komma med sin dator till maken så han kan se om han kan rädda den åt henne. Ska även försöka få till tid att frosta av frysen för snart går den inte att stänga, blev ju tokigt när nån hade glömt stänga den så den var halvöppen en hel natt, sånt som kan hända! Träningen får ligga lite på is dels pga tidsbrist menäven pga att jag inte är kry. Sen måste jag försöka få ihop mig lite och kolla vad jag kan lägga åt sidan för nu börjar jag få lite varningssignaler om att jag har för mycket så jag blir så stressad så jag glömmer massa saker som jag inte får glömma, men det är livet liksom. Att leva som vi (och många andra, fler än man tror) gör sliter hårt på kropp och själ och man bara måste klara det ändå. Jag prioriterar och får nästan alltid prioritera om när dagen kommer men det går även om man till slut tror att man ska duka under. Men jag är öppen med att jag inte orkar och jag säger som det är. Det är en fördel många gånger men även en nackdel då folk har en tendens att inte förstå utan tolkar det som att man är knäpp. Om jag kunde skulle jag dela med mig av mina erfarenheter om hur det är att leva med barn som har dom funktionsnedsättningar som några av mina barn har och hur det är att försöka få ihop livet, tyvärr måste man ha papper på att man kan det för att få chans att hjälpa andra.  Jag och många andra som lever i en annorlunda vardag skulle kunna hjälpa andra i samma sits men som sagt man måste ju ha papper på att man kan. Erfarenhet räcker inte, dock tycker jag det är bättre för vem säger att en skolad person kan detta bättre än vi som lever i det? Det du lär dig under en utbildnng betyder inte att du vet hur det är, jag tycker det vore bättre om man satsade på att låta människor med erfarenhet få jobba med andra i liknande situationer för det skulle ge mer , det är jag helt säker på. Nej nu har jag inte tid med detta mer just nu, i med kaffe och sedan dra igång så jag hinner med det mesta jag ska idag. Ha en bra dag och var rädd om det ni har för ni får aldrig det ni förlorar åter!

Av Jess - 12 september 2014 08:48

Fy fabian!!! Jag varken orkar eller har råd att vara sjuk men kroppen säger ifrån så det är bara till att lyssna. Feber, öronvärk,ont i halsen och ömma leder. Är förmodligen maken som smittat mig den busen. Så nu blir det några dagar i sängen. Det ända jag måste göra är att släpa mig ut med min lurvtuss men kan lova att det blir väldigt korta svängar, orkar knappt ta mig mellan sängen och köket. Vill ju träna men det går ju inte utan jag får vackert vänta tills jag är frisk. Ha en bra helg gott folk så ska jag sova mig frisk.

Av Jess - 11 september 2014 16:51

Idag har min älskade make skämt bort mig massor. Han köpte dessa korta kjolar åt mig.

Av Jess - 9 september 2014 22:40

Sova är nåt som jag tydligen inte ska göra. Fick nästan 1,5 timmes sömn idag hade gärna sovit minst 7 timmar till men men. Har suttit en hel del i telefonen samt att Lucky inte är helt ok i magen. Gjorde min hemma träning och jag har fortfarande sjukt mycket träningsvärk vilket iofs tyder på att jag gjort nåt rätt   . Har pratat med Diddis skola som ringde idag och fick veta att numer får barnen inte åka hem med taxin annat än dom tider som är satta, alltså om en elev behöver åka hem tidigare måste en förälder hämta vilket då för min del betyder att jag ska kasta mig iväg på första bästa buss och åka till hennes skola vilket tar nästan 1 timme innan jag är där för att sen ta samma vända hem. Vilket som har vi nu ändrat hennes tider på tisdagar från 14:40 till 13:20 då hon iaf inte går till slöjden. Sen så väntar vi fortfarande på den där förbenade dyslexi utredningen som tycks lysa med sin frånvaro. Blir så trött på att det ska strulas och förhalas. Men bara gilla läget och sätta på sig stridsutrustningen och börja strida igen. Känns som det alltid kommer att vara strid om allt. Är allmänt less på det mesta just nu vilket gör att jag är en aning kingig och är ganska trumpen och det i sin tur smittar överiga hemma tyvärr. Men det blir inte bättre av att gnälla så bara bita ihop och göra sitt bästa. nu blir det kaffe och lite pluggande. Ha en bra natt och sov nån timme åt mig med

Presentation


Jag är en mamma till 4 döttrar. Jag är gift med min livs kärlek. Jag älskar djur och brinner för allt inom psykiatri. Jag tycker om att träna och att äta sunt. April 2014 gjorde jag en GBP som förändrade mitt liv, eller rättare sagt räddade mitt liv.

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3
4
5
6
7
8 9
10
11 12
13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< September 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards