Tog en prommis med vovven och förundras över mina älskade barn. Av 4 döttrar har 2 STORA svårigheter pga sina funktionsnedsättningar, hur kommer det sig att just dom blev drabbade och inte dom andra 2? Och varför skulle just jag och Peter få dessa underbara barn vi har? Dom 2 äldsta är som ler och långhalm och får abstinens om dom inte träffas en dag medans dom 2 yngre tycker att det är jobbigt att alltid umgås, nu umgås ju dom 2 tjejerna ytterst ytterst sällan med nån. Efter skoltid har dom ingen, Nanna har dock vänner på nätet men Lilltrollet har ingen nånstans förutom i skolan. När jag tänker på det gör det ont i mitt mammahjärta, undrar ofta vad som rör sig i deras huvuden. Jag var en gång i tiden oerhört social men numer orkar jag det inte, jo via datorn går bra för då kan jag göra andra saker här hemma samtidigt, det kan jag ju inte göra om jag har nån här. Min ork mentalt går helt åt till mina barn sen är den slut, dock har jag börjat smått att bli lite mer ego och minst 1 timme ( som jag nästan alltid lyckas passa in när barnen inte är hemma) som jag tar min hund och sätter lurar i öronen med musik jag tycker om och sen bara går jag, utan mål bara går. Har gett upp målet med att vidarutbilda mig men istället tagit upp mitt hundträningsintresse. Kör lite lydnad dock hemsnickrad typ, men läser på en hel del åxå. Har ju som sagt funnit den ras jag kommer köpa när det är dax vilket inte är än på nåt år hoppas jag, för Litha är min ögonsten och utan henne skulle jag bli sittandes inne jämnt. Vanlig träning som jag höll på med förr har jag gett upp , jag varken orkar eller vill längre. Jag är snart 40 ( läst 17*S*) inser att jag inte alls är som andra i min ålder, inte härifrån iaf. Fast vad är rätt och vad är fel? Sen spelar min familjesituation in en massa åxå, under deom senaste 17 åren har jag kämpat som en gnu och bara ångat på, visst det har haft sitt HÖGA pris och jag gick iväggen med dunder och brak, ingen vacker period av mitt liv men jag tog mig ur det med stöd från familjen ,kusinvitamin  och med mina djur.Jag har ett stort problem kvar och det är sömn, jag kan inte sova varför vet jag inte, huvudet är inte trött men kroppen kan vråla att nu dör jag, måste sova säger den. Jag har provat melatonin men det funkar inte inte heller cirkadin och sömntabletter vill jag inte äta för då blir jag så seeeeg och det går inte när jag har det jobb jag har. Men har bestämt idag att jag ska be om att få zopiclon utskrivet som jag kan ta när jag har långledigt så kanske jag kan lära kroppen att sova iaf 7 timmar, som det är nu sover jag max 4 timmar och under dom timmarna vaknar jag några gånger. Jösses vilket långttråkigt inlägg men behövde få ur mig lite. Ha en kanondag alla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, så blir det. Jag lägger ner bloggen, varken orkar eller har tid med den. Eller rättare sagt jag har tröttnat, vem vet kanske jag skaffar/skaffat en annan. Jag hoppas ni alla som följt mig får ett bra fortsatt liv. Tack för mig    ...

God morgon där ute! Idag blir en heldag i skolan med studiegruppen. Igår var jag på info/utbildning för vikarier inom Gävle omvårdnad. En del bra och matnyttigt men även en del helt onödigt.  Har suttit och retat upp mig på en del människor fast ...

  Igår var jag och jobbade kort tur på mitt absoluta favorit ställe. Stortrivs där med både de boende och med otroligt trevliga kollegor. Önskade att jag fick mer tid där, det kanske blir så det visar sig.   Jag har haft svårt för att sitta vid...

God förmiddag. Idag är jag smått frustrerad vilket gör att mitt inlägg inte hänger ihop som det bör skulle jag tro. Men eftersom detta är min blogg så får ni ta det helt enkelt. Psykiatrin idag är i mina ögon under all kritik. Dock är det inte pers...

Dagarna går och skolan är snart inne på sista kursen före sommaren. På jobbfronten är det helt ok, lite val hit och dit med mera men det löser sig. Sen så har jag helt tappat träningen på det sätt jag ville ha så idag har jag dels pluggat men även pl...