Ja man kan ju undra om man fått vårkänslor! Hela kroppen skriker efter barmark så jag kan börja löpträna, det är nåt jag längtat efter i många många år att få eller rättare sagt kunna göra. Förresten så skriker hela kroppen efter att få träna igen, jag tror och hoppas att jag nu stannat i vikt och att det börjar bli bättre med näringen. Jag tillför proteinpulver i det mesta jag äter och drikcer samt att jag nu bestämt att ta bort all laktos helt. Har märkt att jag inte lossar lika mycket hår så det verkar onekligen gå åt rätt håll nu. Så jag ska lite smått börja planera in träning igen men inte lika mycket som förr, får ta det sakta och i omgångar. Det jag kommer fokusera på är styrketräning och löpning för det är nåt jag verkligen vill. Kommer att ha Iris med mig när jag börjar med min löpning så får vi se hur det går, hon behöver så mycket mer aktivering av alla former än vad Lucky behöver, sen vet jag att han skulle bli grymt sur och vägra springa, han är lite lik Litha vår förra vovve när det kommer till att röra sig   . Dock behöver jag införskaffa löparkläder, visst har jag träningskläder men inte för löpning, jaja det blir bra i slut änden. En sak är då säker jag längtar som en galning efter att få träna!!!

  Sitter nu på jobbet och ska göra natt nummer 2 och min natt kommer bestå av att plugga psykiatri, göra matseldel och planera träning. Naturligtvis även jobba men har en  del sk dötid. Ha en bra natt alla där ute!

Nu är jag trött , nog känns det att jag inte har vanan inne. Har nästan blivit klar med det jag skulle under natten, dock har det blivit en en annat som är viktigt, nämligen att hjälpa till med något som är mycket jobbigt. Jag önskade att jag redan hade min utbildning klar, det hade varit lättare med en del saker då och farmför allt så hade det varit smidigare att få tag i information. Nu har jag inte gjort nåt särskilt men något, hoppas nu att det blir nåt bra av det hela. Du ska veta (du vet vem du är) att du och din familj finns i mina tankar!

   Denna vecka har varit lite stressig men till slut gått åt rätt håll. Nanna har fått utslag i ansiktet , likadant som för 8-10 årsedan och jag visste vad vi hade att vänta oss. Det blev till sis antibiotika, xylocain och en himla massa mjukgörande ( precis som då hon fick det förra gången)och på 24 timmar så ser det hela mycket bättre ut men det är LÅNG väg kvar till att hon blir helt återställd.

   Sen så har jag även varit på utvecklingssamtal med Diddi på hennes skola. Då jag fortfarande inte har nåt körkort så får jag ju använda mig av buss när jag ska någonstans, så jag avbokade Diddis taxi den morgonen så hon skulle få prova på att åka buss hela vägen till sin skola. Det är en bra bit att åka och det tog 45 minuter lite drygt med buss. Jag är van att hon ticsar en hel del när vi tex åker buss då det är utanför hennes sfär och det gör henne lite stressad men jag blev förvånad, inte ett enda tics ( förutom dom hon alltid har vill säga). Utvecklingssamtalet var som det alltid är, hon når inte upp till betyg i de flesta ämnena men skulle kunna om hon angagerade sig mer men nu är det ju som så att hon inte funkar så riktigt där av inga betyg. Men det som är bra är att hon kommer iväg och hon får socialträning, betyg kommer när hon är mogen för det.

  Blir lite saker att fixa med innan jag ska sova ( om jag nu kan sova, förmodligen blir det som vanligt att jag små slumrar i 1-2 timmar sen går det inte mer jag vet inte varför men tror det har med att göra att jag är inställd på att göra det mesta av allt och då säger samvetet att man inte har tid att sova), har en natt till och jag hade ju tänkt att jag skulle börja med mitt argumentrande tal men väljer att plugga till psykiatri provet som vi ska ha på fredag, dels gör jag så för att jag kommer vara så trött natten som kommer och dels för att jag vet att jag får in sån typ av information bättre än nåt av de andra ämnena när jag är trött.

Ni som orkar läsa min blogg får gärna ställa frågor om ni funderar på nåt när ni läser, för det finns inget värre tycker jag att man ska försöka dra slutsatser omnåt man inte vet utan tror. Så ställ hellre en ellr några frågor ska kan jag svara så lipper ni dra felaktiga slutsatser. 

Nej nu ska jag ta en kopp kaffe och invänta min arbetskollega så jag får åka hemåt. Ha en bra alla hjärtans dag allihopa.