Jaha så vad har jag gjort idag då? Jo, jag har varit till arbetsförmedlingen med Nanna och det gick jättebra, hon ska dit igen i början av april. Det tog lång tid men vi behövde inte vänta utan det som tog tid var allt pratande som blev,sen så genom att hon har sina diagnoser så finns det chans att hon får arbetspröva mm, inte illa. Sen så träffade vi upp Susann och sedan gick vi till subway och åt lunch. Det var belöningen för att Nanna kom upp och iväg till arbetsförmedlingen. Jag är himlans trött idag, inte så konstigt med tanke på att jag klev upp när jag gjorde. Har väl inte gjort så mycke mer förutom mat,tvätt,dammsugning och disk, jo jag har promenerat också. Men nu är jag slut som mönniska och när Lilltrollet lagt sig ska jag ta ett glas rött och glo på tv lite. I morgon ska Lilltrollet till kirurgen angående gallstenarna, Peter har tagit ledigt från jobbet både i morgon och på torsdag. I morgon ska vi även handla en del sen vette katten vad vi hittar på, sova kanske*S* Orkar banne mig inte blogga nå mer idag, Så jag tackar för mig för idag. Ha en fortsatt bra kväll alla

Att ha barn innebär som många vet olika faser och trotsåldrar och jag har ju 4 barn och 2 som har npf diagnoser. "vanliga*" barn har tuffa perioder det har även jag så jag har erfarenhet men kan säga att (iaf vad det gäller mina npfare, sen är nog allt idividuellt) mina barn med npf har milt sagt varit annorlunda vad det gäller detta. Lilltrollet tex, hon har ( är ibland även nu men inte lika ofta) varit extremt våldsam, slagits ,rivits ja jag vet inte vad och i perioder var hon helt omöjlig, Nanna har varit på ett annat sätt, mer tillbakadragen men oerhört svår. Hon har varit så skör (är fortfarande), man har verkligen fått tänka både 3 och 4 gånger innan man har gjort. Sen allt det där med att följa samma mönster har/är jobbigt även om det numer är liite enklare. Sen så har vi det där med medicinering (nu kan jag ju bara tala för vad det gäller för mina barn)Lilltrollet är väldigt medicinkänslig och svarar 9 gånger av 10 totalt tvärtom mot vad hon ska, så det har varit ett himlans pysslande dessa år. Ena stunden kan en av medicinerna funka klockrent för att efter nån månad sluta funka helt. Idag har hon bara bipolärmedicin och melatonin och så bra som hon fungerar nu ( peppar peppar ta i trä) har hon inte gjort förr. Sen har vi Nanna som varit (är i det stora hela fortfarande) medicinvägrare, Hon har haft några få mediciner men frågan är om den som hon haft längst (äter inga mediciner alls nu) gjort att hon varit som ett skal som gått sönder bara man sagt fel ord och som hämmat hennes sk trotsåldrar. Ser man på det nu med "arbetsglasögon" ( detta uttryck lärde min vårdlärare mig under min utbildning) så stannade Nanna kvar där hon var när hon började med sin medicin för snart 4 årsen. Nu har hon ett himlans humör och tänder på fem röda om inte allt blir som hon vill, detta är nytt för oss alla och man står som ett fån och vet inte riktigt vad och hur man ska göra. Problemet som nu uppstått är att hon minnsan bestämt att hon ska resa, hmm jaha ööö men du kan ju inte göra nåt själv eller ta egna beslut om att få nåt alls gjort ju.När man försöker förklara för henne att hon måste först lära sig klara det vardagliga så blir hon skitförbannad och kör med att snart blir jag 18 och då har du ingen talan, det har hon iofs rätt i men fram tills dess har jag bestämmanderätt över henne. Men sen då hur gör man? Vi pratar om en person som dom senaste 7 åren varit ett skal som bara suttit på sitt rum (helt totalt sen 4 år tillbaka) som helt plötsligt tror att allt är braa att göra och ska funka. Alltså mycke har jag varit med om men detta tar nog priset, står som ja jag vet inte vad och vet faktiskt inte hur jag ska göra.

Sen har vi det där med att jag inte kan sova, det är hur drygt som helst men från det att Susann föddes för drygt 20 årsen så började jag automatiskt sova mindre för varje barn som kom. När Lilltrollet kom fick jag vara glad om jag fick sova mer än 3 timmar i sträck. Både Nanna och Lilltrollet har sömnstörning men Lilltrollet ( peppar peppar ta i trä) sover numer bra med melatonin och sitt 9 kilo tunga kedjetäcke, Nanna sover dock mycket mycket sämre sen hon slutade med sin medicin och bara tar melatonin. Så jag sover i snitt 2 till 4 timmar oftast bara 2-3 men men jag hoppas jag kan sova snart för jag blir himla trött kan jag säga och dygnen blir låååånga. Sömntabletter är inget alternativ för jag vägrar gå och vara zombie om dagarna, för jag har inte svårt att somna utan att behålla sömnen, är det nå av er som läser som har liknande svårigheter?

Nä ska väl ta ett bloss och sen lite tyst dona lite eller nåt liknande.