God morgon!

Måndag idag och en ny vecka börjar. Sovit som en sten i natt men vaknat några gånger. Idag är det en hel del som ska göras. På förmiddagen ska jag plugga, sen har Nanna ett möte med EDV samt tandläkarbesök som jag ska följa med på. Sen kommer ev min ena bror och grattar maken i efterskott sen ska det ju göras det dagliga samt mer plugg. Har suttit och funderat på om folk runt mig inser hur det kan vara att ha barn/anhörig med funktionsnedsättning. Alltså vad det innebär rent praktiskt och psykiskt, ett exemple som jag kan ta, varje vardags morgon när jag fått upp Diddi så plockar jag undan i hennes rum samt bäddar sängen, fixar medicinen, ser till att hon får i sig något att äta, gör ordning matlåda ( hon är extremt selektiv med mat), påminner om saker hon ska ha med sig, ser till att hon klär sig och kommer ihåg kläder hon ska ha på sig, går igenom dagen minst 2 gånger mm. Detta är en vardaglig rutin där andra anser att hon ska göra det utan min inblandning, men för den som INTE har kunskap om de funktionsnedsättningar hon har förstår heller inte att hon INTE har förmågan att klara av detta själv. Jag önskade att människor ville lära sig och vill lära sig att förstå men så ser det tyvärr inte ut i vårt samhälle. Jag har hela barnens ( mest för de två yngsta då dem har svårigheter) liv varit den som varit där för att hjälpa och stötta, ibland tar det mer på krafterna än någon kan ana men jag går starkare fram än de flesta som har "normala" liv. Ordet normal är bland det fulsate ord som finns, för vem avgör vad som är normalt? Tror jag ska sätta mig när jag får tid och skriva exakt vad jag gör en helt vanlig dag så får vi se om fler har det som vi. Nej, nu måste jag fortsätta så Diddi kommer iväg och jag kan plugga lite. Ha en bra dag och var rädd om varandra.

God morgon!

Då var det söndag igen då. Dagarna går fort och dygnet skulle behöva fler timmar så man hann det man borde. Eller så kanske man skulle prioritera om på något sätt. Vi lever ju i ett samhälle där man stressar ihjäl sig, man ska helst hinna allt och lite till men ändå vara pigg och social. Jag var/är en social person men hinner inte riktigt med, jag skulle behöva klona mig så att jag hann allt jag vill hinna men man kan inte få allt. Det börjar närma sig jul och folk får lite panik av olika anledningar, e sak som är tragisk tycker jag och det är att när det gäller julklappar, födelsedags presenter mm så har folk för sig att det måste kosta pengar. Blir man lyckligare av dyra saker än av saker som kommer från hjärtat? Jag är uppväxt med att man tänker med hjärtat och visst har jag fått pressenter mm som kostat pengar men jag blev glad oavsett. Jag har inte gett mina barn exakt det dem önskat sig när det kommer till dyra saker, jag har försökt ge dem saker de behöver samt försökt ge dem något de önskat sig. Sen att barn ska ha det nyaste inom tekninkens värld är ju helt sjukt, när mina äldsta barn började tjata om att de ville ha en mobil så sa jag nej, flickorna var över tio år när dem fick sin första mobil och jag köpte en billig och funktions duglig mobil, ingen dyr! För det första hade vi inte råd med nå dyra saker fördet andra ansåg/anser jag att barn ska leka med varandra och inte sitta med näsan i eletronik. Ja, jag vet att jag har barn som bor framför sina datorer med det finns en enkel förklaring på det om man frågar. Å nej dem har inte de senaste och dyraste datorerna, allt behöver som sagt inte kosta massor för att vara bra. Det kan vara en fördel att vara kunnig så får man tag på billiga och bra produkter. Det samhälle vi lever i idag kommer att förstöra människor, om vi backar tillbaka 20 år så lekte barnen ute eller hemma hos varandra och på det sättet lärde sig hur sociala koder fungerade samt lärde sig hur man klarar sig när man blir vuxen, idag bor barnen i datorer mm och får väldigt lite socialkompetens. Visst finns det fördelar med all denna eletronik MEN den förstör mer än uvecklar människor. Psykisk ohälsa är något som ökar lavinartat i vårt samhälle, varför? Jo, för att man helst ska jobba mer än heltid, bilda familj, ha det senaste inom utvecklingen med olika mackapärer, umgås med andra, fixa ett prydligt och snyggt hem och gärna massa mer. Vem klarar en sådan sak utan att bränna ut sig? Stressen vi lever med att man måste passa in gör oss sjuka! Samhället vi lever i gör oss till robotar som inte tänker på annat än att passsa in, detta gör oss sjuka och gör att vi inte tänker (mer än på att just passa in). Man blir inte lyckligare av att ha massor med pengar ( ja det underlättar att ha pengar) och allt som andra har. Man blir lycklig av att ha trygghet och av att ha ett socialt nätverk runt sig. Jag har växt upp med att få det jag behöver samt att jag som förälder inte haft råd att ge mina barn allt det dem velat ha.Jag har gett mina barn en trygg uppväxt med det dem behöver för att utvecklas och få en grund att stå på. Jag har lärt dem vad som är rätt och fel, jag har varit gammaldags i mångt och mycket i min uppfostran av dem. När barnen gjort rätt har dem fått beröm, när barnen behövt prata fanns jag där, när dem gjort fel har dem fått be om ursäkt och fått göra om och göra rätt ( alltså om de hade varit dumma mot någon fick de gå och be om ursäkt, samt om de gjort något annat dumt fick de utegångsförbud tex) jag lärde dem säga tack och visa tacksamhet men jag har även lärt dem att säga ifrån och våga visa vad dem känner mm. Idag gör väldigt få så, barnen får växa upp utan vuxnas trygga ledning och det är så fel. Ett tips från mig är att tänk med hjärtat och ge från hjärtat, allt måste inte kosta pengar och det gör ingen lycklig mer än för stunden. Visst ger jag mina barn juklappar och presenter men inom rimliga gränser, det viktigaste är att man finns där och visar att man gör det. Långt och hattit inlägg men det är sån jag är helt enkelt.

Nu har kattungarna flyttat till ett jourhem där de ska växa upp innan de kan adopteras bort. Känns lite tomt och framför allt så är det himla tyst. Trots att dem bara var här några dagar så vande jag mig fort vid göromålen med dem. Det sitter i ryggraden och jag tänker inte på hur jag gör, jag bara gör. Iris letade lite en stund efter de små. 

Idag fyller maken år och vi har firat lite. Ska väl få fingrarna ur och sätta mig med mina plugguppgifter. Måt inte allt för bra men men det är en del av mitt liv. Smärta av olika karaktärer är som sagt en del av mig, man lär sig leva med det fast ibland önskade jag att de runt mig kunde förstå hur ont det gör. Nej, inte älta nu göra. Ha en bra dag alla.

Det är segt idag alltså. Jag har inte gjort många knop alls. Har fått tillbaka min examination och jag är godkänd. Visst hade jag helst velat ha väl godkänd men är nöjd med godkänd, jag har sänkt kraven på mig själv och ser det inte som ett misslyckande att inte få väl godkänt. Har pluggat lite samt ringt in LIA handledare och fått lite info inför min LIA som börjar den 16 november.

I morgon fyller maken år och han blir gammal, hela 46 år   . Det ska vi fira med fika, får se om det kommer nån annan och firar också. Förutom kalas så kommer stortjejerna hem på söndag och käkar lite mat med oss. Det får bli taccos så jag slipper tänka. Ska plugga mest hela helgen hade jag tänkt för måndag och tisdag samt fredag har jag läkarbesök, logoped, EDV mm  med båda tjejerna som bor hemma samt att jag på fredag ska operera örsnibben igen.

Kattungarna väsnas som ett gäng på 100 stycken när dem håller igång. Jag bygger upp en tillfällig inhängnad när dem är vakna så dem kan springa omkring och busa, dessutom skriker Druss mindre när hon får vara på större yta vilket jag kan förstå. Iris tvättar och är en duktig surrogatmamma men blir helt slut efter kattungarnas vakna tid   så hon sover som en sten när dem gör det. Ungarna använder lådan till det den ska användas till även om de leker i den med. Lucky är intresserad han med och har fått hälsa och snosat på dem, Puma tycker att dem är dryga men deras mat är ju så god så hon bara måste vara med då och då, Herbie och Cobra är mer avståndstagande. 

Lägger in en bild på Iris när hon vaktar sina små adoptivbarn

God morgon!

Idag är jag så trött, dels för att jag harft mycket att göra men även pga kattungar som inte sover när vi andra gör det. 

Var på en föreläsning igår om asperger, vilken otroligt duktig tjej. Många saker känner jag igen hos Diddi, andra saker fick mig att inse att jag måste ändra lite på mitt sätt. Vissa saker fick mg att småskratta lite då jag inser att det bara är som det är och att det är helt NORMALT beteende. För vad är igentligen normalt? Jag tycker just det ordet är negativt, för alla är vi olika och vi har rätt att vara det. Va tråkigt det skulle vara om vi alla var lika. Sen så såg jag en del av mina svårigheter i denna tjej, eller rättare sagt jag kände igen en del som jag själv har svårt för men till saken hör att vi alla har svårigheter av en eller annan grad och typ. Har sagt det förr och gör det igen, jag trivs bättre bland människor som har diagnoser/är annorlunda och inte följer normen. Dessa är mer avslappnade och inte tillgjorda, fler borde vara sig själva och våga vara det. Nej, nu måste jag göra lite nytta medans kattungarna sover, har MASSA att plugga. Ha en bra dag och var rädd om varandra.

God morgon!

Blev igår tillfrågad om jag kunde ställa upp akut som jourhem till kattungar. Tre små svarta kattbäbisar kom och de är söta som socker. Puma var först att ta hand om dem men efter några timmar tappade hon intresset av någon anledning, men Iris tog över mammarollen och tar hand om de små. Det är bara under några dagar dessa små skall vara här. Sätter in lite bilder på dem.

God morgon!

Luckys mage är fortfarande hemsk och han hinner inte säga till alltid, men det är liiiite bättre och han är inte allmänpåvekrad.Det tar förmodligen lite längre tid för hans mage att få ordning på balansen då han har en väldigt känslig mage. 

Hade svårt att ta mig upp i morse då mina leder inte alls ville vara med, har ju haft ont i handlederna i snart 15 år men med åren så får jag mer problem med fler leder, dock så går det lite bättre efter jag tagit mig upp och börjat röra på mig. Värme lindrar värken och stödskenor men de stödskenor jag har är förstora och jag har inte råd att köpa nya så det blir till att försöka komma på nå smart att fixa till själv. Idag har jag tappat kaffekoppen samt att jag tappade Luckys koppel när vi var ut, det blir så när jag har mycket ont men men thats life. Idag ska jag in till stan med näst äldsta då vi ska kolla lite med busskort mm, hon börjar sin praktik nästa vecka och jag min veckan därpå, våra busskort täcker inte de zoner som vi behöver under veckorna vi har praktik så vi måste kolla upp och fixa det. Jag kommer åka buss nästan 3 timmar per dag när jag har praktik så jag har tid att göra en del skolarbete medans jag åker till och från min praktik.  

Blir en del pluggande samt tvättning och fixa med golven som vanligt. Nej nu lite kaffe sen dra igång dagen ordentligt. Ha en bra dag och var rädd om dig!

Det där med att man är olika är intressant. Jag är en person som måste ha musik när jag pluggar, inte när jag sitter i grupp utan när jag pluggar själv. Jag ka inte fokusera om jag inte har musik och kan inte tänka alls. Musiken ska vara väldigt hög och det ska vara hårdrock, inte mesig rock utan tex dimmu borgir, finntroll och liknande. Musik för mig är lika med välmående, jag mår bra av att spela hög hårdrock, visst kan jag lyssna på tex keltisk musik men jag föredrar hårdrock, jag är ganska trångsynt när det gäller musik men kan säga att mitt humör styrs av vad jag lyssnar på. Dock har jag insett att maken ibland tolkar tex att jag är nedstämd om jag lyssnar på viss typ av musik men det stämmer sällan.Kan vara så att jag behöver tagga ner och då blir musikvalet därefter också. Sover absolut bäst till tung metal, blir avslappnad och harmonisk då, skulle någon spela jazz eller dansband så kan jag faktiskt bli väldigt grinig och uppfattas aggressiv. Musik kan förändra människor på olika sätt, det är ganska fascinerande hur det kan vara. 

Sen det där med tv, jag har ytterst sällan tvn på när maken inte är hemma, då har jag musik på istället , jag tittar nästan inte alls på tv om han jobbar. Tex nu har jag rockklassiker på medans jag skriver här då jag har tagit paus från skolarbetet en stund. Ska torka golven då jag har dammsugit för en stund sedan.  Det blir snart lurar då jag inte vill störa grannarna samt att jag vill ha högt på och det uppstakkar inte barnen. Lurar är en bra uppfinning, dock kan det vara livsfarligt när man inte hör och någon helt plötsligt tar på en. Jag har en tendens till att vråla och slå innan jag hinner tänka, som tur är vet barnen det och står på behörigt avstånd och stirrar, det brukar räcka för att jag ska känna att dem vill något. Sen så gillar inte hundarna att jag spelar högt, eller rättare sagt Lucky gillar det inte då har INTE tycker om hårdrock. Iris bryr sig inte, Litha min förra vovve låg gärna intill subban när jag spelade musik, hon gillade tung metal den donnan   . Nej nu måste jag fortsätta så jag blir klar någon gång och kan sätta mig och lägga lite patiens men vanlig kortlek. Ha en bra kväll och var rädd om det du har och om andra.