Idag (igår) var det mycke som hände, först jobba natt sen på sip möte som blev ungefär så som vi trodde,sen så fyllde min näst äldsta dotter 20 år. Jöses vad åren rusar förbi, nyss hade jag bara småbarn och bytte blöjor på löpande band , ja allt sånt där som man gör när man har småbarn. Suss är en flicka som hade bråttomt att komma till världen, redan när jag var i månad 3 började jag få småvärkar, sen den 27 nov -92 så fick jag rediga värkar och lades in för att bli stopad, hade ju datum 5 februari -93. Dom lyckades få stopp på värkarna men insåg att hon var väldigt liten så jag skulle få gå på täta kontroller. Den 28 december -92 var det dax igen dom lyckades ännu en gång få stopp på värkarna men började prata om att jag skulle göra en bäckenbottens röntgen eftersom Suss minnsan inte tänkte komma ut med huvudet först, jag tror banne mig hon suttit i samma ställning sen hon blev till *S* sagt och gjort, dom konstaterade att jag var som gjord för att föda barn. Jag gick på dagliga ctg mätningar på förlossningen och den 10 januari var enasvägerskan och styvsvärfar med in på förlossningen och fick vara med på en registrering. Läkaren kommer in och ler sen säger han att nu behöver jag inte komma in på fler koller varje dag.Å så skönt tänkte jag och klockan var ca 16 då. Kl 05:00 vaknade jag av ett tryck men det gjorde inte ont men jag insåg att nu var det dax, ringde mina föräldrar eftersom Peter inte hade körkort, klädde sedan på Ninna overall ovanpå sin pyjamas och så åkte vi. Kom in på förlossningen straxt före 6 på med ctg reg mm. Peter tvingade jag att prova lustgasen och när han väl lyckats få in snitsen på det så får jag en värk utan helvete, han vägrade ge mig lustgasen och började asgarva när vattnet gick för det lät klonk. Ringde på klockan och barnmorskan kom in, vips så rasade det in folk och nån kom med en STOR sövningsmakapär, det var mycke folk inn och INGEN hade berättat för oss att det är så här när barnet är litet och när det är sätesbjudning. Jaja förlossningen gick snabbt jag låg på sida och jag kommer ihåg att barnläkaren ropar nej nej inte krysta, Peter tittar ner och börjr tyst säga hon e dö hon e dö. Vaaa tänkte jag men det visade sig att hon suttit stasad och genom att hon var sätesbjuden så lyckades hon ju naturligtvis få ut en fot först, så hon kom ut i splitt. Hon var blå om ena benet upp över rumpan. Dom kapade navelsträngen och drog direkt, fast hon va faktiskt inte så liten 49 cm lång och 2890g, men hon fick ligga i kuvös för hon kunde inte hålla värmen. Men efter en stund så slapp hon den, Suss har haft svåra andningsproblem när hon var lite så sjukhuset var vårt andra hem från det hon var 2 månader tills hon var ca 4 år. Idag är hon en envis ,stark och sa jag envis ung vuxen. Nu är hon 20 år och få gå på systemet, fast det jag inte förstår är jag är ju 17 hur kan hon blivit 20 redan?*S*

Mer om sip mötet kommer i morgon efter jag sovit ,jobbar natt 8 av 8 nu sen ledig till torsdag. Sov sött alla