Idag blir det lite annorlunda, t.ex blir det middag med hela (dock saknas Johan tyvärr)familjen i stället för i morgon. Ska även packa lite eftersom jag åker till Säter i morgon och blir borta tills på tisdag kväll. Sen så ska vi kolla på formel 1 kvalet, maken skulle så något mer under dygnet bland annat hockey.  Jag kommer väl roa mig på mitt egna vis eller något.  Ska väl göra en packlista så jag vet att jag får med det jag måste, jag är duktig på att glömma, som tur är ska jag bara vara borta 2 nätter men det blir en del att packa för dels ska jag ha kläder, sängkläder, skolmaterial mm så det blir en del. Sen så ska jag faktiskt ta mig en öl ikväll för det känner jag för, dessutom har jag fått några av mor och far.

Nej, nu ska jag sätta igång med mina göromål.

Ha en bra dag och var rädd om varandra.

Phu!

Jag som hade planerat så bra tyckte jag, men så gick luften ur mig totalt och jag orkade inget. Hann köra en maskin tvätt och göra rent alla handfat och toalettstolar men sen bara dog energin och jag hamnade i soffan.  Efter att ha sovit några timmar känner jag mig fortfarande energilös och seg, känner mig inte sjuk men ändå som om en ångvält manglat mig. Hmm, kanske läge att kolla över mat intaget näringsmässigt igen, vet ju att om jag får i mig för lite protein så strejkar min kropp. ( kontrollerade vikten och tyvärr hade jag gått ner i vikt vilket inte är bra)Ska kolla på apoteket på näringsdryck för att försöka komplettera upp lite, får göra glass av dem för jag tycker de är vidriga (alla sorter och märken) då det känns som om man dricker grädde/olja.  Jag äter ca 6-9 gånger per dygn så jag äter ofta men som sagt behöver nog ändra på något och hjälper inte det så får jag be min HC ta lite prover ifall något värde inte är bra. Jaja, bara gilla läget och göra något åt det helt enkelt.  Idag får maken fixa middagen för jag har ingen ork eller lust, dessutom är det hans tur att fixa ändå.

Kollade nyss på nyheter angående en industri och blir lite less. Det ska ju dras ner och sägas upp mm. Kanske dem ska börja med att plocka bort ALLA onödiga ”mini” chefer, sitter massa fåntrattar( nu menar jag inte att personerna är fåniga utan det är alla onödiga roller som pytsas in i stället för det som behövs)  som inte bidrar med något vettigt förutom att utöva makt (vilket är deras jobb ). Så säg då upp dessa ”mini” chefer som INTE ser hur fotfolket får jobba röven av sig på många (inte alla) av avdelningarna. Som sagt bort med det onödiga men det lär ju inte hända då ”chefer” ALLTID blir kvar och fotfolket får benen undanslagna som vanligt. Varför skulle den ”vanlige” arbetaren ha något att komma med?  Se över hur alla avdelningar ser ut på arbetsfronten dela med er av varandras kompetens, kanske dags att se till att arbetarna har tillräckligt med utbildning så att de har kunskap på fler områden inom företaget, då slipper det tas in ”hyrfolk” utifrån. Ja det finns många sätt att lösa problemet på men vem skulle lyssna av ”bossarna”? Ingen då dem är livrädda att deras jobb blir hotade!

 Nä nu återgår jag till vila annars riskerar jag hamna på sandlådenivå tyvärr. Hoppas ingen tar illa vid sig och förstår hur jag menar med det jag skriver.

God morgon!

Idag är det sjukstuga hemma och jag hoppas att jag inte åker på något för det har jag inte tid med. Diddi är genom förkyld och hostar så man nästan tror att hon ska tuppa av. Jaja, bara ställa sig vid spisen och börja koka lite medicin.  Det är grått och blytunga moln och regn ute idag så det innebär BLÖTA hundar när man rastat dem samt att de blir geggiga och grusiga. Önskade att jag bodde på markplan sådana här dagar, men en dag så blir det så. Dagen kommer bestå av städning och tvättning vilket passar bra då vädret är ruskigt, men det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Ska väl skumma igenom det vi gjort i gruppen och det som jag gjorde inför gruppträffen bara för att ha det repeterat så kanske något mer fastnar.  Nej, nu lite kaffe innan jag sätter fart. Ha en bra dag och var rädd om varandra.

God morgon!

Varit uppe ett tag och har snart hunnit göra det som ska göras för dagen förutom dammsugning och tvätt då men det får vänta tills jag kommer hem från skolan. Idag blir det hel dag på komvux men mina kurskamrater. Blir spännande att se vad de andra fått fram och om vi fortfarande tänker lika, som det varit hittills så tänker vi lika. Vi ska diskutera och sammanställa det vi gjort sedan ska det skickas in. Det är så intressant att plugga psykiatri och jag inser mer och mer att detta är verkligen vad jag vill, fast det har jag vetat i många år men inte tagit steget på grund av olika faktorer. Jag längtar efter LIA perioden samt att få läsa och lära mig mer om barn och ungdom, visst har jag MÅNGA års erfarenhet men man kan aldrig få för mycket kunskap samt att det finns otroligt mycket att lära innan jag kan ge mig ut på arbetsmarknaden och jobba med barn och ungdomar. För det är just det jag vill, kan jag stötta och vara till hjälp mm för någon så gör jag ett bra jobb. Man kan kanske inte hälpa alla men man kan alltid hjälpa någon. Min  LIA sista terminen vill jag göra på BUP även om jag måste pendla för att få den. Det betyder otroligt mycket för mig så jag är villig att pendla ganska långt för att få det. Nej, nu måste jag rasta vovvarna sen ska Diddi väckas mm innan jag beger mig till skolan. 

Var rädd om varandra där ute, le mot dina medmänniskor så gör du säkert någons dag   

Nu kommer en årstid då många kan känna sig nedstämd och ibland kan det leda till depression. Det går att lindra/motverka mycket själv om man är medveten om problemet, dock ser tyvärr inte alla när det är dags att be om hjälp. Det finns något som kallas årstidsbunden depression (SAD) och det är ganska vanligt förekommande och ofta med milda symtom, men man bör vara observant så att det inte blir för djupa dykningar, det kan givetvis vara svårt att se själv men man har kanske anhöriga eller vänner som kan påpeka att man ser att någon är nedstämd och man ska inte vara rädd för att vara ärlig. Det är bättre att vara ärlig än att dölja sanningen med en lögn.  Om man bryr sig om en person så ska man om man ser att något är fel säga det, visst kan det kännas lite jobbigt och det finns risk för att man får ett grinigt och surt svar men att tiga när man ser att något är fel är oansvarigt och fegt. Om vi var mer respektfulla och accepterande så skulle det inte vara så svårt att öppna munnen och ge hjälp/stöd. Dock ska man om man hjälper andra även se till att man inte själv går under för att man inte hinner återhämta sig. Jag vet vad jag pratar om i både i att bli deprimerad och att nästan gå under för att jag ställt upp mer än jag till slut klarade av. Jag har lärt mig (det betyder inte att jag aldrig kommer hamna i nedåtspiral någon mer gång, sådant vet man aldrig) att dels säga ifrån men även lärt mig att lyssna på mina egna signaler. Det är så viktigt att man tar hand om sig själv annars kan man inte hjälpa varken sig själv eller någon annan. En pekpinne jag vill ge er som läser är: Säg ALDRIG till någon som är nedstämd att ta sig i kragen eller att de ska rycka upp sig.  Det är till att slå under bältet och kan ge oerhört stora konsekvenser. Visst ska man med försiktighet pusha någon som inte förmår sig att göra något men man måste förstå att det tar väldigt på krafterna att bara göra en sak.  Sen att vara en god lyssnare och bollplank kan räcka för att ta sig ur en nedstämdhet, inte på stört men ibland hjälper det och medicin är oftast inte behövligt men kan ibland vara ett komplement. Varför kom jag in på detta nu? Jo för att jag ser runt mig att nu är det höst och det märks tydligt på stämningen hos många.  Samt att jag själv blir påmind om hur det var när jag för många år sedan slogs till botten, jag mådde piss och fick ett väldigt dåligt bemötande och dålig hjälp. Men till slut fick jag hjälp av en underbar kvinna som gav mig verktyg samt att min kusin fanns där och hjälpte mig. Maken fanns också där och gjorde vad han kunde. Jag passar mig noga och lyssnar till mina signaler samt att jag idag har verktyg och kunskap om hur jag ska göra. Vad vill jag med detta inlägg? Jo, ser du eller märker att någon inte mår bra säg det, var en vän och var ärlig samt visa att du finns där. Det är så viktigt att få känna att man inte ska behöva skämmas för att man mår dåligt. Alla kan känna sig nerstämd då och då det är inget konstigt.

God morgon!

Måndagen rann iväg utan att det blev något skrivet här, jag hade helt enkelt inte energi kvar för att blogga. Var väldigt flitig med skolarbete igår men har en hel del kvar att göra. Finns ju hur mycket som helst att skriva när det gäller psykiatri. Sen är frågan vad är det lärarna vill ha, jag hoppas och tror att jag fått det rätt men det visar sig. Det är svårt att inte blanda in sina egna erfarenheter i vissa delar av arbetet men jag gör så gott jag kan och som det ser ut i mina ögon så har jag klarat det, dock i reflektionerna kommer jag nog att använda mig av mina erfarenheter. Det är intressant hur mycket det kretsar runt schizofreni, visst är det viktigt men psykiatri består av så mycket mer än det. Den mesta forskningen kretsar kring den diagnosen och dem som har den, kanske dags att börja se över de andra områdena och åkommorna inom psykiatrin lite mer. Sen så är det väldigt liten forskning om/på kvinnor och flickor med psykisk ohälsa, där behövs det verkligen mer forskning. Många lagar behöver reformeras och anpassas, många av lagarna är det tyvärr för stor tolknings frihet på vilket i sig kan leda att det drabbar den som är i behov av hjälp. En lag jag verkligen tycker att man ska se över är LSS, det kan inte vara rätt att få tolka lagar hur som helst och hur olika som helst. Sen har vi även LVU , LVM mm som behöver en översyn. Ja jag skulle kunna rabbla mycket mer men det tänker jag inte göra. Straxt ska jag väcka Diddi och göra klart här hemma innan jag ska sätta mig med mitt skolarbete. Jag hoppas att alla får en bra dag och att ni är rädda om varandra. 

Dagens tips, fråga hur någon mår och mena det ni frågar. Kanske ni i den stunden hjälper någon som inte mår så bra genom att just bry er.

Så var helgen snart slut för denna gång. Jag har inte tagit fram skolprylarna men varit påväg då jag haft lite tråkigt nån kväll. Jag verkligen älskar att det börjar bli mörkt på kvällarna igen. Jag älskar att ha ljus tända, dock har jag inga levande ljus då jag har katter som fortfarande inte fattar att man kan bränna sig, så jag har fejk ljus och det fungerar lika bra samt är säkrare! Har donat och grejat här hemma, maken har putsat alla fönster medans jag fixat gardiner. Finns en hel del kvar att göra men det får vänta till helgen, vill köpa lite nya saker och så men får vänta lite med det tills jag ser hur mycket ( om det nu blir nå kvar av pengarna vill säga) pengar det blir kvar när räkningar och mat är fixat. Idag har Linda, Susann och Chris varit här på mat, vi brukar försöka att äta mat ihop HELA familjen ( dock saknades Johan, Lindas kille) en dag i veckan. Jag har ju haft många barn runt mig jämnt ( både mina egna och andras) så det känns lite tomt nu när det bara är Diddi och Nanna kvar här hemma. Nä nu ska jag njuta av min mugg med te och invänta att maken övníngskört färdigt, det är Linda som är ute och tränar nu ikväll. Ny dag i morgon och nya tag!

Ha en underbar kväll alla.

Fredag!

Så var det fredag igen, veckan har gått fort och jag begraver mig i mina studier. Tycker det är så fascinerande och väldigt kul med psykiatri. Av det jag hittils pluggat och gjort så inser jag att mycket tyvär låter så bra men verkligheten är tyvär inte helt överensstämmande, det vet jag då jag har erfarenhet av att vara anhörig men även erfarenhet av att själv en gång i tiden varit i behov av hjälp. Jag inser att jag kommer att ha otrolig hjälp av mina studier, inte bara inom yrket utan även som anhörig. Att få lära sig vad/vilka rättigheter man har samt vilka skyldigheter man har. Vårt samhälle håller dessvärre på att tappa bort människan och focus hamnar på fel saker. Om man först och främst såg människan och sedan koncentrerade sig på annat skulle det förmodligen se annorlunda ut. Jag har fått många aha upplevelser av det ag hittils har läst men även många VA? Sen synen på psykiskt sjuka ( alla konstiga fördomar folk har) är något bättre MEN inget har förändrats särskilt mycket i värdesyn på människor. Folk tar fortfarande avstånd från sådant dem inte riktigt förstår, det i sin tur leder till att många ( även icke sjuka) blir väldigt ensamma. Hur vore det om alla kunde acceptera varandra och RESPEKTERA att alla inte är lika MEN har LIKA VÄRDE, jag pratar om MÄNNISKOVÄRDE! För vi alla är människor och därmed borde vi respektera varandra. Oj, jag skulle kunna skriva massor men det har jag inte tid med för straxt skall jag sätta mig med plattan och plugga fram tills Diddi kommer hem, dock med ett avbrott för lunch och rastning av vovvarna. Sen så har jag bestämt att från och med det att Diddi kommer hem på fredagar ( om det inte är prov vill säga) till måndag så ska jag INTE plugga. Finns viss risk att man pluggar för mycket och då tappar man allt man lär. Ha en bra fredag och var rädd om varandra och kom ihåg: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad!